Textil är en nödvändig resurs och textilier används i kläder, hemtextil, inredning och möbler och måste få fortsätta göra det. Men dagens textilkonsumtion är inte hållbar enligt senaste årens rapporter. Industrin har för stor påverkan på miljön.

Att textilindustrins utsläpp och föroreningar är stora är ingen nyhet och redan tidigt under 2019 kom en rapport från FN:s handelsorgan United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD), som visade att textil- och klädindustrin är mer förorenande och resurskrävande än först väntat. Ja det visade sig att den industrin till och med är större än flyg- och sjöfartssektorn tillsammans. Många förvånades över resultatet, ett resultat som fick många att faktiskt se över sin konsumtion när det kommer till exempelvis kläder. För det är klart att något är fel när rapporter om världens tillstånd flödar in samtidigt som ett genomsnittligt plagg endast används tio gånger innan det slängs.

En av anledningarna till att kläder kasseras efter så kort användningstid numera är flera, dels genom att kläder tillverkas av dålig kvalitet men också för att snabba trender inom modevärlden gör att stora mängder kläder slängs varje år. Enligt beräkningar så slängs eller bränns cirka 87 procent av de textilier som används för att tillverka kläder. Självklart har modeindustrin och andra textilindustrier all anledning att se sig själva i spegeln och på allvar bidra till att förändra detta synsätt som råder.

Den globala produktion av kläder och skor orsakar åtta procent av världens utsläpp av växthusgaser, och med tillverkningen koncentrerad i Asien är industrin i huvudsak beroende av kol och naturgas för elektricitet och uppvärmning.

I samband med rapporten kom i våras presenterades framtida scenarier som visade att utsläppen av växthusgaser från industrin kan ha ökat med nästan 50 procent till 2030.

Med ovanstående rapport i minnet var det spännande att ta del av rapporten ”Hållbara textilier, Konsumentundersökning 2019” som släpptes av Naturvårdsverket i november.

Vi ska titta lite på vad undersökningen gett för resultat men först tittar vi närmare på kampanjen ”Textilsmart” som genomförs av Naturvårdsverket, Konsumentverket och Kemikalieinspektionen.

 

Tanken med Textilsmart är att kampanjen ska öka konsumenters kunskap om varför dagens textilkonsumtion inte är hållbar med tips om mer hållbara val.

Många som ingår i klimatdebatten hävdar som bekant att vi som litet land inte kan påverka det totala utsläppet globalt i någon betydelse. Sant på ett sätt men ser man på vår import kan man såklart göra avtryck som konsument. På Textilsmart konstaterar man att den största miljöpåverkan från den svenska textilkonsumtionen ofta sker långt innan den slutliga användningen i Sverige. Runt 80 procent av våra kläders totala miljöpåverkan sker under produktionsfasen. Miljöpåverkan sker också i flera led i den så kallade textilkedjan – vid råvaruproduktion, vid tillverkning av garn och tyg och inte minst vid infärgning men också vid transport, distribution, försäljning, användning och när man gör sig av med kläder.

Så vad man från Textilsmarts håll vill poängtera är att även om konsumenten inte kan lösa problemen som finns kan deras beteende vara en del av lösningen. Bara genom att fördubbla livslängden på våra kläder minskar vi klimatpåverkan med runt 50 procent och om många gör detta är det klart att det ger ett visst resultat.

Följande text går att läsa på deras hemsida:

”Den svenska textilkonsumtionen ökar och omsättningen av kläder går allt snabbare, samtidigt som det slängs hela kläder. De senaste 17 åren har konsumtionen av textilier (kläder och hemtextil) ökat med trettio procent. Det motsvarar en ökning på ungefär 3,5 kilo per person jämfört med år 2002. År 2018 låg textilkonsumtionen på cirka 14 kilo per person och år. Åttio procent av miljö och klimatpåverkan sker i produktionsfasen där stora mängder råvaror, vatten, energi och kemikalier används och produktionen leder till utsläpp till luft, vatten och mark. Nyproduktionen tär på jordens resurser som då förbrukas i allt snabbare takt. När hela kläder slängs istället för att användas längre så uppstår helt onödiga utsläpp.”

Kampanjen är en del av vårt lands övergripande mål för miljöpolitiken som går ut på att lämna över ett samhälle till nästa generation som inte har alla dessa miljöproblem kvar.

Spännande att följa kampanjens fortsatta arbete och se vilken effekt den får över tid. Nu till resultaten till ovan nämnda undersökning rapport från Naturvårdsverket som gett en hel del intressanta svar på konsumtionen av idag.

Undersökningen ligger inom ramen för det arbetet som genomförs av Textilsmart och syftar på att få mer kunskap om berörda frågor. Här presenterar vi summeringen och för de av er som är intresserade av att läsa mer finns hela undersökningen att ladda ner från Naturvårdsverkets hemsida. 

 

Attityd

Många kan tänka sig att köpa mindre mängd textilier: Totalt 83 % skulle absolut eller kanske kunna tänka sig att köpa mindre mängder nya textilier, om de visste att det gör skillnad för miljön. Denna andel har ökat sedan 2018 års mätning, då 68 % kunde tänka sig det.

 

Nästan fyra av tio kan tänka sig att hyra eller låna kläder: Totalt 36 % skulle absolut eller kanske kunna tänka sig att hyra eller låna kläder, om de visste att det gör skillnad för miljön. Denna andel har ökat sedan 2018 års mätning, då 24 % kunde tänka sig det.

 

Drygt sju av tio kan tänka sig att köpa mer second hand: Totalt 73 % skulle absolut eller kanske kunna tänka sig att köpa mer second hand, om de visste att det gör skillnad för miljön. Denna andel har ökat sedan 2018 års mätning, då 44 % kunde tänka sig det.

 

Drygt nio av tio kan tänka sig att sköta om sina kläder bättre: Totalt 93 % skulle absolut eller kanske kunna tänka sig att sköta om kläder och textilier bättre, om de visste att det gör skillnad för miljön. Denna andel har ökat sedan 2018 års mätning, då 82 % kunde tänka sig det.

 

Drygt nio av tio kan tänka sig att laga när det är möjligt: Totalt 93 % skulle absolut eller kanske kunna tänka sig att laga eller låta laga, om de visste att det gör skillnad för miljön. Denna andel har ökat sedan 2018 års mätning, då 78 % kunde tänka sig det.

 

Många tänker på mikroplaster i relation till skötsel av textilier: Totalt 70 % tänker på hur de kan sköta och tvätta sina textilier för att minska spridning av mikroplatser. Bland dessa återfinns även 30 % som tänker på det, men som saknar kunskap om hur de ska göra.

 

Många tänker på det globala hållbarhetsperspektivet vid köp: Totalt 57 % tänker på om produkten är bra eller dålig ur ett globalt hållbarhetsperspektiv när de köper kläder eller hemtextilier – 6 % anser att det är viktigt, 24 % tänker på det ibland och 27 % tänker på det men saknar tillräcklig kunskap. Jämfört med 2018 års undersökning har andelen som tänker på hållbarhetsperspektivet minskat.

 

Mest avgörande i köpögonblicket är utseende, passform och pris: Utseende, passform och pris är det som främst avgör huruvida man köper ett plagg eller inte. Även kvalitet och material är viktigt. Jämfört med 2018 års undersökning har andelen som svarar utseende, passform och pris minskat. Andelen som svarar kvalitet, material och miljömärkning/miljöinformation har ökat.

 

 

Beteende

Drygt en av tio ställer frågor om kemikalieinnehåll/miljöpåverkan: Totalt 14 % ställer ofta eller ibland frågor om kemikalieinnehåll eller miljöpåverkan vid köp av kläder eller textilier. Det är 13 % som skulle vilja fråga men som saknar kunskap. Andelen som svarar att de ställer frågor är mindre år 2019 än 2018 – dock är det 2019 en relativt stor andel som svarar att de skulle vilja fråga men att de saknar tillräcklig kunskap. Det svarsalternativet fanns inte med i samma formulering år 2018.

 

Många vet inte hur stor andel av de plagg de köper som är miljömärkta: Nästan hälften av respondenterna (44 %) vet inte hur stor andel av de klädesplagg de köper som är miljömärkta. Totalt 6 % svarar att inga av de kläder de köper är miljömärkta, 23 % svarar att hälften eller mer är miljömärkta och resterande andel svarar att det rör sig om en mindre del. Jämfört med 2018 års resultat så är det en större andel som i årets undersökning svarar att de inte vet. Det är dock en mindre andel som svarar att inga av klädesplaggen är miljömärkta. I övrigt är resultaten snarlika.

 

Drygt hälften köper i någon utsträckning begagnade kläder: Drygt hälften (52 %) köper i någon utsträckning begagnade kläder – för merparten av dessa rör det sig dock om en mindre del. Andelen som svarar att de köper begagnade kläder har ökat jämfört med 2018 års undersökning – då det var 36 %.

 

Nästan tre av tio lånar, delar eller hyr kläder ofta eller ibland: Nästan tre av tio (27 %) lånar, delar eller hyr kläder ofta eller någon enstaka gång. Andelen som svarar att de lånar, delar eller hyr kläder har ökat jämfört med 2018 års undersökning – då det var 22 %.

 

Klädernas levnadstid varierar men är ofta mer än 4 år: Nästan hälften (49 %) använder sina kläder mer än 4 år. I 2018 års undersökning svarade 37 % att de använder sina kläder mer än 4 år.

 

Många lämnar trasiga kläder till återvinning: Många (40 %) lämnar trasiga kläder och textilier till återvinning, använder det till annat (37 %), slänger i soporna (36 %) eller låter laga (33 %). Jämfört med 2018 års undersökning är det en mindre andel som lämnar till återvinning eller slänger i soporna – men större andel som låter laga.

 

De flesta lämnar hela textilier till välgörenhet: De flesta (72 %) lämnar hela och rena kläder och hemtextilier som de inte längre vill ha, till insamling för välgörenhet. Det är även relativt vanligt att ge till vänner och bekanta, lämna till återvinning, ge till

insamling i butik och sälja (18-25 %). Jämfört med 2018 års undersökning har störst skillnad skett när det kommer till lämnar till återvinning samt slänger i soporna – som båda minskat 2019.

 

Brist på kunskap vanligaste anledningen till att slänga i soporna: Över hälften (56 %) av dem som slänger hela eller trasiga kläder i soporna, svarar att anledningen är att de inte vet var de ska göra av dem. En annan vanlig anledning är bekvämlighet (27 %). Resultatet är snarlikt utfallet i 2018 års undersökning.

 

Kunskap

Åtta av tio tror att störst miljöpåverkan sker vid tillverkningen: Åtta av tio tror att störst miljöpåverkan sker vid tillverkningen – och 14 % tror att det är vid transport. Andelen som tror att det är vid tillverkning har ökat jämfört med 2018 års undersökning, då utfallet var 70 %.

 

Fyra av tio tror att begagnade plagg sparar ca 75 % energi: Drygt fyra av tio (43 %) tror att energibesparingen vid köp av ett begagnat plagg jämfört med ett nytt är ca 75 %. 16 % tror att det är över 95 %. Resultatet är snarlikt utfallet i 2018 års undersökning.

 

 

Källa: wwww.naturvardverket.se

© 2020